Provtänka och provprata ett resonemang
I projektet har vi kommit att kalla samtalsformen ”provtänkande” och ”provpratande”. Det som provas är ett resonemang, ett ”sätt att tänka”, snarare än den egna förmågan att formulera sig. Sakfrågan (resonemanget) står i fokus, inte den egna personliga utvecklingen, gemenskapen i gruppen eller liknande. De sistnämnda aspekterna kan kanske ses som medel eller bieffekter men är alltså inte samtalens huvudsyfte.
Särskiljande samtal med engagerat motstånd
Eftersom det handlar om ökad precision blir ”särskiljande” samtal där skillnader och likheter mellan olika fenomen prövas, både en metod och ett syfte. I provandet ingår att de medverkande erbjuder intresse och engagerat motstånd. Det räcker inte med rundor där var och en säger vad den ”tycker” (se även menyn ”samtalssyften”). Samtalen måste tas i flera varv för att ökad precisering ska bli möjlig. Det övergripande syftet är att genom dessa samtal hitta egna ingångar till att bättre kunna samtala med andra om den sakfråga som samtalet gäller. Samtal med sådan inriktning bygger på att de som medverkar är intresserade av sakfrågan och själva ser det som angeläget att komma längre i sina egna resonemang om just denna fråga.
Läs mer om allmänningens utgångspunkt och förutsättningar. Exempel på vad samtalen kan handla om kan du läsa om här och vad som kan vara realistiskt att fråga om här.