Samtal om samverkan kan handla om organiserandet eller om resonemangen som sådana. Det kan röra sig om hur vi gemensamt kan hantera den verklighet vi står inför: ökande komplexitet, begränsade resurser och samverkan tvärs över yrkesgränser och bakgrund. Det kan handla om utforskande samtal om hur det vi gör ska kunna formuleras och preciseras så att det blir begripligt både för oss själva och för andra. Det vi samtalar om är med andra ord sådant som är möjligt att utveckla ny kunskap om genom att samtala med andra. Sådant som vi som samtalar med varandra har egen erfarenhet av och själva möter på olika sätt i vår egen verklighet.
De samtal vi vill föra är sådana samtal som drivs av initiativtagarens eget behov av att pröva sina tankar och formuleringar tillsammans med andra som delar engagemanget i den sakfråga som samtalet handlar om. För att vi ska engagera oss i samtalet bör det röra en problemställning som vi själva också upplever ett behov att komma längre i. Vi ser oss alltså inte som ”samtalskonsulter” som kan åta oss att hjälpa andra att åstadkomma meningsfulla samtal utan att vi själva har ett intresse av det samtalet handlar om. Exakt vad som kan vara intressant även för andra än initiativtagaren själv, kan däremot vara svårt att säga i förväg. Ett, som det verkar, udda och specifikt område kan visa sig ha allmängiltig relevans om det ses som ett exempel på något annat. Att borra i vad detta allmängiltiga andra skulle kunna vara blir första steget i vår kontakt! Tveka därför inte att höra av dig om du går och grubblar på något som du skulle behöva undersöka tillsammans med andra än de som vanligen samtalar med!
Samtalen förs med inriktningen att undvika resonemang som fastnar i sådant vi själva och andra brukar säga och tänka, genom att hjälpa varandra att upptäcka tankeluckor och cirkelresonemang.
Den sortens samtal kräver såväl tillräcklig tidsomfattning, som en hel del för- och efterarbete. För att kunskapsgenerering ska bli möjlig måste de som medverkar ha tillräcklig erfarenhet av, och engagemang i, sakfrågan för att kunna åta sig att hjälpa till genom att själva investera tankekraft i problemställningen. Däremot behöver man inte nödvändigtvis ha erfarenhet av den konkreta verksamhet som problemställningen har sitt ursprung i.
I våra samtal är det inte viktigt att ”alla säger sitt”, men däremot att de som medverkar kommer att protestera, om det som sägs inte fungerar. Om de inbjudna medverkandes yrkesmässiga och utbildningsmässiga bakgrund varierar, ökar förutsättningarna för givande samtal. En heterogen grupp gör det ofta lättare att använda de olika konkreta exemplen från var och ens erfarenhet som analogier, för att kunna hitta generella mönster och underliggande principer. Risken blir inte lika stor att ”fastna i exemplen”. På så sätt ökar också förutsättningarna att samtalen kan bidra till kunskapsgenerering.
GiSS anordnar, och medverkar i, ”fysiska” samtal, eller i form av webbsamtal. Personer som antingen genom personlig kontakt med någon inom nätverket, eller på annat sätt, visat intresse för de ämnen som behandlas, bjuds in att medverka i samtalen. Exempel på samtalsämnen är: ”hur kan man komma till tals om problem som beror på ´systemfel´ snarare än på enskilda personers inkompetens?”, ”skillnader i olika samtalssyften och deras implikationer” eller ”innebörden och konsekvenserna av användningen av oklara värdeord i styrdokument av olika slag”.
Varje samtal bearbetas med en reflekterande text, en pod eller film, som de medverkande i sin tur kan använda i sina fortsatta samtal med andra och som också används som underlag för andra texter, filmer eller pod-avsnitt som läggs ut på GiSS hemsida.